Förebilder är jätteviktigt att ha, en inspirationskälla. Det här inlägget tillägnar jag en av mina förebilder vid namn Rebecca Frödén. Hon är en sjukt talangfull tjej som har "det" för att lyckas som både konstnär och fotograf. Jag strävar varje dag efter att bli lika duktig som henne! :)

 

Här är ett smakprov på vad hon kan rita, självklart med hennes tillåtelse att visa er. ^^

Broken Angel  - © Rebecca Frödén

Idag, precis som genom alla tider, har konkurrensen inom konst varit otroligt stor. Att idag satsa på ett yrke som konstnär kan vissa rent spontant uppfatta som ett långsamt självmord just p.g.a denna konkurrens, man måste ha "det" för att lyckas eftersom det finns otroligt många fler i världen som redan kan tex. rita en fin bild, spela gitarr eller fotografera fina bilder. D.v.s att man måste sticka ut för att synas. Som jag upplever det finns det idag 3st "kategorier" att hamna i som konstnär, första är de som försöker förmedla något med hjälp av ett verktyg. Typ ett budskap eller en känsla. Dessa är de jag även uppfattar som mest seriösa. Den andra kategorin är de som använder konst som en ursäkt för... allt möjligt. Tex. för att provocera, slippa undan svenska lagar genom att påstå att det är konst (graffiti som ett vanligt exempel). Detta är knepigt för jurister att bedöma samtidigt som det är allt lättare för dessa "konstutövare" att slippa undan eftersom konst är så pass odefinerat. Den tredje och sista kategorin hamnar de övriga konstnärer som helt enkelt inte har talangen (eller samvetet att provocera). Dessa satsar och satsar utan direkt framgång och tappar gradvis självförtroende och intresse för vad de gör.

 

Hemligheten bakom en framgångsrik karriär är troligtvis förmågan att kunna göra allting intressant att beskåda, inte bara "fint" utan väcka känslor, funderingar utan att betraktaren behöver anstränga sig. Visserligen går allt att lära sig, men faller det sig inte naturligt att förmedla känslor via konst så blir det betydligt svårare (INTE omöjligt)

 

Sorry, men var tvungen att skriva av mig, känner måånga som aldrig kommer lyckas i denna nästan lite underliga branch... Visst känner jag många som som lyckats också, men mönstret syns tydligt.

Ja hörni, nu är det såhär att för att bli bra så måste man öva... Supertrist att höra men sant. Jag som övat hela mitt liv mer eller mindre har ofta fått och får otroligt fin respons på allt jag gör, men hur många tror att jag ritade lika fint för tex. 4 år sedan? *låtsas att ingen räcker upp handen* Nej precis! Jag vill visa er några av mina teckningar när jag har övat på att rita hästar, ja jag gillar hästar....

© -Hanna Ekström

Eftersom flera efterfrågat en liten lektion i hur man ritar hästar så ska jag försöka mig på ett sånnt inlägg. ;) Oavsett vad man ska rita så är det alltid en fördel att förstå proportionerna. Kan man dem så behöver bilden inte vara skickligt gjord för att bli bra! Så samla lite tålamod och börja med att läsa igenom riktlinjerna jag fixat ihop för att lära dig rita en proportionerlig häst.

• Avståndet mellan ögonen är lika brett som ett liggande öra.
• Nosvingarna går i bredd ut till innerkanten på ögonen.
• Halsens tjocklek är lika med hela hästens huvudlängd.
• Halsens bredd är lika med avståndet från öga till öga.
• Avståndet från ögat ner till mulen är lika långt som ett och ett halvt öra.
• Ganashen är ungefär lika lång som halva huvudet.
• Avståndet mellan örontopp och mule är lika långt som halsens och ryggens längd, även längden mellan korset ner till hasen.
• Längden på skenbenen (både fram och bak) är hälften så långt.
• Frambenets knä sitter i samma höjd som hasen baktill, dock går frambenet drygt hälften så högt som bakbenet.

Ja, då var första steget klart då! ;) Hoppas att ni fattade allt, annars får ni fråga. Nästa del kommer handla mer om hästens anatomi så att ni kan lära er var ni ska skugga osv.

© - Hanna Ekström

Yepp, vernissage i skolan på måndag, alla självporträtt ska självklart stå i centrum... o.O' Personligen tycker jag att det är väldigt utelämnande att behöva visa upp ett självporträtt mot sin vilja, för ja det är mot min vilja (får inte MVG, eller A som det heter nuför tiden, om jag inte tar med den) Eftersom jag har haft målningen hemma så har jag såklart inte kunnat låta bli att finslipa lite på den heh...

En del av er känner kanske igen bilden lite. Uppgiften var att göra ett självporträtt inspirerad av en känd målning, jag som älskar Da Vinci valde att inspireras av en målning som heter Damen med hermelinen, bytte dock ut hermelinen mot min egna kisse. :)

OBS! Färger och former blev lite konstiga när jag fotade, sjukt irriterande.

© -Hanna Ekström